Vanligast är att publiken applåderar när ett helt verk är slut, inte mellan dess delar. En symfoni eller en konsert består ofta av flera satser med korta pauser emellan, och under de pauserna brukar salen vara tyst. Applådera också när dirigenten och solisterna kommer in, och när de tackar efter verket. Är du osäker kan du vänta tills dirigenten sänker armarna och vänder sig mot publiken, eller göra som de runt dig.
Se klassiska konserter och opera →
Satser och verk
Ett längre orkesterverk, till exempel en symfoni, är ofta uppdelat i delar som kallas satser. Mellan satserna gör musikerna ett kort uppehåll, men verket är inte slut. Programbladet visar hur många satser ett verk har, så du kan räkna dem. Konventionen att vänta med applåderna till slutet växte fram under 1800-talet; tidigare var det vanligare att publiken applåderade under konserten.
Så vet du att verket är slut
- Titta på dirigenten. När verket är slut sänker dirigenten oftast armarna och vänder sig mot publiken.
- Räkna satserna i programbladet.
- Vänta en sekund. Efter sista tonen låter många musiker tystnaden stå kvar en stund, särskilt efter ett lugnt slut.
- Gör som de andra. Det finns alltid några i publiken som vet.
På opera
På opera ser det lite annorlunda ut. Publiken applåderar ofta efter en känd aria, när dirigenten kommer in före varje akt och när ridån går ner efter en akt. Vid applådtacket i slutet kommer sångarna fram en och en eller i grupper. Det är också då flera scener tillåter att du tar bilder: Konserthuset Stockholm och Kungliga Operan skriver att det går bra att fotografera under applåderna men inte under föreställningen.
Om du klappar vid fel tillfälle
Det är inget stort misstag. Många har gjort det, och musikerna är vana. Det viktiga är att du lyssnar och visar uppskattning.
Källor
- Konserthuset Stockholm: At the venue, läst 27 oktober 2026.
- Kungliga Operan: Besöksinformation, läst 27 oktober 2026.